flyktsoda + du är christer pettersson du också
"Flyktsoda" + "Du är Christer Pettersson du också"
Marcus Birro är en underskattad romanförfattare. Kvalitén på hans romaner står inte alls i proportion till den klena uppmärksamhet de rönt.
Flyktsoda är hans fjärde roman, men det fortsätter att vara förunderligt tyst kring hans böcker. Kanske är det för att hans romaner ges ut av det relativt lilla förlaget Tre Böcker? Kanske har han hamnat i skuggan av hyllade och flerfaldigt prisbelönta storebrodern Peter? Kanske lider han av mediebilden av sig själv som arg, ung man, vilken han själv bidragit till att skapa i radio och i tv? Oavsett vilket är det orättvist.
Utanförskapet är Marcus Birros litterära territorium, det är dit han ständigt återkommer och det är där han verkar känna sig hemma. Karaktärerna i hans böcker är outsiders som varken vill eller kan fungera i samhällets mitt – i det "normala" – utan rör sig i utkanten, tillräckligt nära för att kunna se vad som pågår där inne, men på så långt avstånd att de slipper delta. Det som befinner sig i samhällets periferi säger mycket om vad som händer i dess mitt och Marcus Birros bild av det samtida Sverige är inte smickrande.
"Flyktsoda" handlar om den alkoholiserade, arbetslöse och högst medelmåttige skådespelaren Lukas Destino som framlider sina dagar på Göteborgs sunkigaste krogar där han sakta men säkert super sig bortom all räddning. En dag får han dock ett oväntat erbjudande från Riksteatern. Det gäller en längre turné runt Sverige och huvudrollen är Lukas, om han vill ha den. Turnén blir en chans för honom att återta kontrollen, att rädda sig undan ett öde som känns oundvikligt.
Skildringen av Lukas och hans missbruk är lika hänsynslös som den är varmhjärtad. Alkoholens mytiska skimmer skingras tidigt och Birro ger en lektion i krass verklighet: Lukas super inte för att han är arbetslös, han är arbetslös för att han super. Romanen gör också ett försök att visa hur suddig skiljelinjen är mellan de "normala" och de utslagna.
På det Hässleholmsbaserade förlaget Predi är Marcus Birro i höst också aktuell med boken Du är Christer Pettersson du också, en samling texter som tidigare framförts eller publicerats i radio, tv eller tidningar. Författaren själv värjer sig mot benämningen krönikor, men i brist på bättre är det en bra beskrivning av vad det är för texter det rör sig om.
Också här framträder Birro som utanförskapets språkrör. Texterna saknar varken vackra eller vassa formuleringar. När det är som bäst gränsar det bitvis till prosalyrik, men på sina ställen blir det tyvärr mest slentrianmässigt krönikörgnäll. Oftast landar det någonstans mitt emellan dessa ytterligheter, vilket inte är alls dumt. Det är ingen bok man sträckläser eftersom det då blir lite för mycket av det goda. Små doser ger bäst verkan.
Man kan säga och tycka vad man vill om Marcus Birro, men det finns något man inte kan bortse ifrån: han är engagerad i det han skriver och det finns en massa hjärta i hans texter. Det känns när man läser och det är egentligen det enda argument som krävs för att man skall ge hans böcker en chans.
Henrik Karlsson
Kristianstadsbladet 2005-10-19
tillbaka