Ser att den där blogg-guden Schulman retar sig på rockgruppen Kent.

Han använder nöjesmaffians klassiska argument om att de är pretentiösa

Alla som vill något med sin musik, sitt skrivande, sin konst är alltid pretentiösa.. Det är amöbornas argument. ingenting får betyda något. Stureplanrörelsen med snabba cash, yta och skvaller styr hela det är landet åt helvete.

Det är författare som Ronnie Sandahl, Lundell, Ranelid och rockgrupper som Kent som får klä skott för uppkastningarnas flottiga leenden.

Det är obehagligt som myggstick.

Kent överlever nog detta.